Hur är det egentligen att bo i en gammal viktoriansk lägenhet?

Visst har vi nog alla drömt om att bo i en sekelskifteslägenhet någon gång? Eller ett gammalt hus från den viktorianska tiden? Här i Sverige gör vi inte riktigt skillnad på viktorianska och sekelskiftesbyggnader - kanske för att det inte riktigt finns så många viktorianska hus kvar. Speciellt inte som ser ut som de klassiska husen utomlands. Jag har nu spenderat två år i olika länder där hus från 1800-talet är välbevarade och populära. San Francisco, där jag bodde under 2014, är väl kanske den staden man förknippar mest med de viktorianska husen.

Men det är inte det mysiga SF vi ska fokusera på idag. Istället blickar vi lite närmre Sverige, mot Drottning Victorias hemland England och dess kuststad Brighton. Fram till förra veckan var Brighton in hemstad, och en viktoriansk lägenhet mitt hem för ett år. Innan dess spenderade jag även några månader i en sekelskifteslägenhet.

Förutom att mina dryga 15 månader i England var en tid av roliga resor, pubar, Covid-19 och ett konstant ojande över en stenstrand som enda alternativ, så var det även en period av att kunna leva ut min dröm om att bo i gamla lägenheter med mycket historia och ännu fler skavanker. Möjligtvis har du hittat hit för att du själv drömmer om att bo i en gammal lägenhet med charm och stuckaturer, men inte har möjligheten. I så fall finns jag här för dig, för att ta udden av den där verkande längtan efter ett Instagramvänligt boende där väggarna aldrig tar slut. Här nedan finns mina mest hatälskade grejer i att bo i en gammal lägenhet från 1800-talets århundrade.

DE ÄNDLÖSA TRAPPORNA

Så, du vill alltså leva i en vacker lägenhet med högt i tak och vackra, stora fönster? Ju högre, desto bättre. Kanske vill du bo lite högre upp så att utsikten blir fin? Och visst är det underbart; tills du inser att det inte finns någon hiss och trappstegen är dubbelt så många som i ett hus från sextiotalet. Min lägenhet på Palmeira Square låg på fjärde våningen. Men visst var det en fin trappuppgång. De två första våningarna hade stora trappor med detaljerade räcken och våningsfönster dubbelt så långa som jag. Vår port var så tung att den nästan inte gick att få upp på vintrarna när låset frös till. Men visst bidrog all denna höjd till at trappstegen blev fler, en gång räknade jag dem till exakt nittio stycken. Dessutom blir de ganska smala ju högre upp i huset man steg. Till vår lägenhet gick det till exempel inte att få upp en soffa utan att dela upp den.

snea golv

Det är jobbigt att stå still i 170 år. Även för hus. Tänk dig själv att stå alldeles stilla så länge utan att röra sig en millimeter. Så det är med förståelse jag säger att mina golv var sluttande. Även taken var några centimeter lägre i mitten. Som om någon fokuserat all sin vikt i mitten av rummen i snart två århundraden. Det är inte världens ände, och det går ju att förebygga om husägaren ser till att underhålla byggnaden. Men det var inget det här stackars huset fick uppleva och som en bieffekt av det blev det otroligt svårt att möblera våra rum så att möblerna stod upprätta.

DE UNDERBART SÖTA FÖNSTREN

Ni har sett dem, ni har gillar dem på Instagram: de fina fönstren som kommer med ett gammalt hus. Det man dock inte ser på Instagram är det dagliga torkandet av fukt som samlas varje gång temperaturen sjunger utomhus. På vintern ingår det nästan i ens morgonrutin. Ta en trasa, torka bort fukten som droppar ner längst fönstren. Du förstår, i England är det ovärt att lägga pengar på fönster med mer än ett glas. Eller så är byggnaderna k-märkta och får inte ändras på. De må vara klassiska, men jag kommer nog inte sakna hur dåligt jobb de gjort med isoleringen. Både värmevis, och ljudvis.

BULLRET

På tal om ljud! Palmeira Square ligger precis vid en ganska stor busshållsplats. Perfekt när man ska nånstans, mindre perfekt varje gång en buss kör förbi och man inte ska med. Det låter och skallrar som om hela huset ska falla till marken. Jag vet inte om du nånsin varit inne i en lägenhet som är byggd ovanför Stockholms tunnelbanesystem? Min pojkväns bror bor i en lägenhet på första våningen, precis över en av innerstadens största tunnelbanestationer. När jag var där för första gången vibrerade golvet lite grann varje gång ett tåg kom in på stationen. Jag kom att tänka på det första gången vår lägenhet på Palmeria Square skallrade till av att en buss körde förbi. Så som en lägenhet på fjärde våningen gör när den stått på samma plats i 170 år. Samma sak gäller när det blåser ute, vilket det ofta gör i en kuststad. Det är som att åka berg- och dalbana hemma.

UNDERHÅLLANDET

Det finns ingen tvekan om gamla saker håller. Oftast. Om man underhåller dem. Under mitt år i den viktorianska byggnaden har jag sett det mesta gå sönder. Och förutom vattenskadan i trapphusets tak så är den konstigaste upplevelsen lägenheten bjöd på, den gången när vårt fönster ramlade från sitt fäste. Det var en dag i somras, tack och lov, när en springa på två centimeter uppenbarade högst upp i högra hörnet.

Några dagar senare kom det en kille för att fixa det. För hur kan vi veta hur man fixar ett gammalt fönster som lossnat från sitt fäste? Med en skriv, visade det sig. Killen som kom skruvade in en skruv precis under fönsterramen för att hålla upp det. Så var det inget mer med det. Kanske inte det bästa för isoleringen, eller för säkerheten. Men kanske ett tips för er som har en springa i sitt fönster också? Det har jag hört att man brukar ha i gamla lägenheter.

hur är det egentligen att bo i en gammal lägenhet?

Summan av kardemumman är här, saker kommer att gå sönder i vilket boende som helst. Men det händer nog tio gånger så ofta i en sekelskifteslägenhet än ett nybyggt hus. Det krävs lite mer för att hålla en gammal byggnad i toppskick. Här är kanterna udda och listerna krokiga. Väggarna kommer inte att stå rakt och kanske sitter fönstren lite snett. Möjligtvis kommer det att vara lite kallt också, speciellt om det inte satts in ny isolering sedan huset byggdes. Eller om du bor i England - där finns det inte isolering i något hus.

Men, även om det här inlägget precis listat alla de mindre bra sakerna med en gammal sekelskifteslägenhet, så är jag väldigt glad över att få bott i en sådan. De är trots allt väldigt mysiga, fyllda med karaktär. Men för dig som just nu letar, sparar pengar och bråkar med lån eller hyresrättsköer och fortfarande har den gamla lägenhetsdrömmen framför dig - njut av att renoveringar är enkla, golv är raka och isoleringen är tät. Nu när jag bor i ett mer modernt hem, är det något jag gör till hundra procent.

---

LIKNANDE INLÄGG